Monthly Archives: juli 2013

Inför O-ringen hade jag som mål att hamna på pallen. Tävlingen var inte en av de mest prioäriterade detta år men ändå viktigt att ta den på allvar då det är tre bra tävlingar.

Dag 1 – Sprint

Sprinten avgjordes terräng och bana som verkligen inte passar mig; väldigt intensiv orientering och mjuka sandiga stigar. En riktig sprintbana med många korta sträckor, det gör att man aldrig riktigt hinner ladda på med cyklingen och det är lätt att göra misstag. Misstag gjorde jag… 6 min bom på kontroll 15, fördelat på 5:30 nere vid kontrollen och en halvminut i inledningen av sträckan (se kartutsnitt nedan). Anledningen? Dåligt fokus, stress och fullsändigt värdelös kris-hantering. Jag inser att jag kört fel men lyckas inte läsa in mig på rätt ställe, är ute vid stigen och läser mot kraftledningsstolpen men är ännu längre bort än jag tror och bommen blir större. Efter detta känns det som jag tappat hela o-ringen och kör lite uppgivet vidare, kommer dock ihop med en kille och avslutar lopppet hyfsat. Enligt quickroute har jag 7-8 min bomtid. Resultat

sprint oringen, mtbo

Dag 2 – Medeldistans

Hade förhoppningar om att medeldistansen skulle passa mig bättre, dessvärre hade även denna bana sprintkaraktär med mängder av kontrollen och inga som helst långsträckor (se kartutsnitt nedan), terrängen mycket lik gårdagen. Går ok i början men börjar fort slarva, blir frustrerad över min dåliga orientering och att jag aldrig får tillfälle att cykla ordentligt. Kör lite tillsammans med Erik Frost som sedan beskriver min orientering som ”han cyklar bra, men orienterar som en röv”. En ganska korrekt analys kan jag tycka. 7 min bomtid enligt QuickRoute. Resultat

Dag 3 – Långdistans, jaktstart

Jaktstart i ett nytt område, nu äntligen, skulle väl terräng och banläggning passa mig. Såfort jag fick se kartan steg mitt humör, längre sträckor, mer lättläst karta och längre partier med oavbruten cykling, lägg till jaktläge och jag var nöjd. Jag gick ut på 7:e plats, med chans att ta mig upp på topp 5. Hylén och Mood var lite för långt fram kändes det som. Började starkt och var ikapp Boström redan till 2:a kontrollen, trots 45 sekunder strul till 1:a. Fortsätter att cykla starkt men med en del missar även denna dag. På vägvalet till 7an, samt en miss in mot kontrollen tappar jag en dryg minut, klantigt (se kartutsnitt nedan). Vägvalet var både för långt och jag fick ta onödig höjd, något som kan straffa sig även senare under tävlingen. Till 9an går jag långt till höger, Linus går mer vänster och har 45 sekunder snabbare tid (se kartutsnitt nedan), han låg dock och tampades om segern där, så vägvalen var nog lite jämnare än så. In mot varvning hade jag 1 minut upp till pallen och låg på en 5:e plats. Lyckades passera en åkare på sista varvet men Hylén höll undan och jag hamnade på 4:e plats. För dagen godkänt, men med de förväntningar jag hade inför tävlingen något missnöjd.   Resultat ej uppe ännu

Totalt på o-ringen har jag smått ofattbara 19 min bomtid… Helt otroligt. Får jobba på det.

Sidan håller på att ta form. Har börjat med att fokusera på Lunsen. Ska försöka fylla på med lite stigar i övriga delar av Uppsala under och efter sommaren. Det finns väldigt mycket fin MTB i Uppsala och det var dags att göra en modern websida för att visa var dessa pärlor finns. För varje stig finns en karta för utskrift, en google-karta samt GPX och/eller KML fil. Dessa kan med fördel laddas in till GPS-klockor, eller smartphones och följa med som vägvisare under träningspasset. Till sidan.

MTB i Uppsala

Snart är det dags att dra norröver för att köra MTBO under femdagars i Boden. Ska bli ruggigt kul, enligt startlistan är det många vassa åkare med så det blir säkert spännande tävlingar. Som vanligt när det gäller flerdagarstävlingar handlar mycket om att inte göra några misstag, och att ta sig runt.
Formen är god, efter SM lyckades jag inte riktigt ha lika pigga ben under EM, men hoppas nu att de ska vara tillbaka i samma slag som under SM-helgen. Hade några pass förra veckan som skvallrade om bra form, hoppas det stämmer.

Det snackas mycket doping i samband med cykel. Framförallt nu under Tour De France. Många, däribland mig, hävdar att dagens cyklister inte är i närheten lika dopade som topp-cyklisterna under 90-, samt början av 00-talet. Cyklisterna cyklar på ett helt annat sätt, attackerna är färre och mer mänskliga. Men dock, några oroande saker har hänt på årets Tour De France.

Christopher Froome åkte ifrån samtliga sina motståndare upp för AX3 Domaines tidigare under touren. Det lite läbbiga blir när man kikar på vilka andra cyklister som cyklat upp för backen tidigare:  (datat kommer härifrån)

1. Laiseka 22:57, 2001
2. Armstrong 22:59, 2001
3. Froome 23:14, 2013
4. Ulrich 23:17, 2003
5. Zubeldia 23:19, 2003
6. Ulrich 23:22, 2001
7. Armstrong 23:24, 2003
8. Vinokourov 23:34, 2003
9. Basso 23:36, 2003
10. Armstrong 23:40, 2005

Som ni ser, Froome sätter alltså 3:e snabbaste tid upp för backen, någonsin. Endast slagen av Laiseka och Armstrong. Efter sig på listan finns en lång rad dopade cyklister….

Efter detta sätter sig Tony Martin på tempohojen och kör på 54,7 km/h, den snabbaste tempo-hastighet som satts på distanser över 30 km. (källa)

Jag är ganska naiv och blåögd, trodde t.ex ganska länge att häxjakten mot Lance var just en häxjakt, vilket visade sig vara rejält fel. Men nu, vad ska man tro? Är Froome och/eller Tony Martin dopade så är det ytterligare en generation cyklister som gått ned sig i skiten.  Det vore jäkligt trist…

En sliten gammal klyscha, att träna med handbromsen i. Något man kanske gör inför viktiga tävlingar, eller om man känner att kroppen inte riktigt är helt 100%. Ibland känns dock vanliga pass som att bromsen är i, det går segt, trögt, är jobbigt osv. Exakt så var det idag, morgonpasset började jäkligt tungt och trögt, men efter 30 min stannade jag och kollade bakhjulet. Visade sig att bakbromsen låg i, efter det snittade jag nästan 4km/h högre med samma puls… Bra där. Var dock en väldigt fin morgon att cykla på, se bilden nedan.

Det har faktiskt hänt en gång tidigare, men då var det nästan mer otrevligt, blev avhängd från Jens rulle och fick åka tåg till jobbet… Snacka om skam, snacka om glädje när jag efter jobbet insåg att bromsen låg i. Har hört att man ska lära sig av sina misstag, kanske ska börja med det.

Jens är en flitig påhejare av att köra intervaller, så igår blev det ett gemensamt pass längs banvallen, normalt kör han/vi 6 st 1000m med 2-2.5 min vila, nu ska Jens köra Vansbro-maraton på torsdag så det blev ”bara” 4 intervaller, något jag var ganska nöjd över. Jag förstår verkligen att intervaller är en bra träningsform, och att man utvecklas rejält av att köra intervaller, men jag har svårt för det. Tidigare i höstas när jag körde mkt intervaller kom man liksom in i det, och det fungerade bra, men nu hade jag inte kört ett intervallpass (löpning) sedan oktober 2012! Var därmed lite osäker på hur det skulle gå.

Men det gick fint, lyckades ialla fall gå med Jens under de fyra intervallerna, pulsmässigt ok nivåer. Vi snittade 3:27 och pulsmässigt ca 10 slag upp till maxpuls vid varje intervallslut.

 http://connect.garmin.com/activity/336607144#

Min och Jens puls överlagrad, min blå, Jens grön.

Endast mina pulsnivåer:

Har alltid haft lite svårt att träna på morgonen, men det har sina fördelar och ibland är det enda chansen att hinna klämma in ett träningspass. Vissa typer av träning, som tex löpning fungerar inte alls för mig på morgonen, men landsvägscykel och rullskidor (framförallt skate) passar bättre.

Idag körde jag en knapp timme på landsvägscykeln, kanske lite inspirerad av tour de France, men det kändes som att det gick ganska bra. Med bra vind och rejäl insats lyckades jag hålla 47-48 km/h över hela Triller-rakan. Höll sedan 34 i snitt tillbaka till Uppsala innan jag försökte mig på en backintervall vid Polacksbacken. Backintervaller i Uppsala är ett eget kapitel, men det fungerar verkligen inte för mig att köra intervaller på morgonen, trodde jag skulle gå av efter 2-min.

http://connect.garmin.com/activity/336294535