Så var det dags för årets första långlopp min för min del, Långa Lugnet. En bana jag aldrig kört tidigare. Vi har dock varit i Falun tidigare och cyklat lite MTBO så stigar och terräng var inte helt okänt.
Loppet började bra, kom iväg fint i masterstarten och hade en bra position hela första asfalt/grusvägs delen av första varvet. Men på ett ställe tappade jag positionen, nu råkade det vara precis där första tekniska partiet började. Här är det svåra med att köra ett lopp för första gången, man har ingen aning om när och var det är viktigt att ha position. Man vet inte vad som väntar längs banan, hur hårt man ska trycka i uppförsbackar och på slätan, man kör helt enkelt lite i blindo. Nu sprack det av ganska rejält där jag hamnade sist in på stigen. Jag slet mig ikapp några cyklister som låg 10-15 sekunder framför och körde ett drygt varv med dessa. I början gick det fint i uppförsbackar och på platten, men såfort det blev tekniskt, framförallt utför, tappade jag tid och position. Måste helt enkelt bli bättre på att cykla tekniskt.
Redan på 2:a, men framförallt på 3:e varvet började jag känna att jag inte hade benen med mig idag. Ottarstrampet satt fortfarande som ett smäck i benen och på 3:e loopen fanns ingenting att cykla med. Jag tappade mängder med tid både uppför men även utför då jag var så trött att jag knappt kunde hålla i cykeln. Har sällan varit så trött med så låg medelpuls, ett tecken på att benen var slitna?
Hur som helst, ett kul lopp med en bra och jobbig bana. Dock med några livsfarliga kravallstaket som stod utplacerade mitt i vägen (!!!) på första loopen, hörde att det var en del olyckor där och det kunde verkligen gått riktigt illa. Fullständigt livsfarligt agerat från arrangören.
